Mitten av november, det var dags för julmarknaden i Taxinge Slott, Nykvarn. Jag kan inte påstå att julkänslan infann sig, det var helt enkelt lite för tidigt ännu. Men marknaden var ändå väldigt trevlig, och det är alltid kul att ha ett mål, en aktivitet för helgen, dit vi kan styra vår husbil. Lördagen började med regn men det sprack upp på eftermiddagen och då gick jag ut med kameran en sväng.

I helgen som var kom vi äntligen ut med vår husbil igen. Jag har dragits med en envis hosta och förkylning som gjort att vi stannat hemma flera helger i rad, men nu så äntligen... Det rådde riktigt busväder större delen av lördagen, regn och kraftig blåst, men så precis innan solen skulle till att gå ner fick den sin lucka och skapade ett magiskt ljus. Jag tog en sväng med kameran, frös ordentligt om mina fingrar, men det fick det vara värt... Det fastnade lite fina bilder på minneskortet. Vadstena var för oss en ny bekantskap, och ett är säkert, hit kommer vi gärna igen.

Nu är hösten här och jag har börjat umgås med mina vattendroppar igen.

På mina promenader med hundarna händer det jag dyker ner i diken för att jag plocka lite blommor med mig hem. Dessa pryder mitt bord på altanen samtidigt som jag har utmärkta fotomotiv.

Få dagar är väl så härliga som just den dagen man tar studenten. Och få uppdrag är så roliga som just studenten... Glada sprudlande ungdomar som för en gångs skull bjuder på sig själva när det är dags för att bli fotade. :-) Denna unga dam som vi lärt känna på senare år står precis inför sin sista dag på gymnasium. Om ett par timmar springer hon ut. Stefan och jag önskar henne allt gott och ett stort Lycka Till inför den framtid som ligger och bara väntar på henne.

Grattis och Lycka till, Linnéa! :-)

Vår näst sista anhalt för denna semester blev Ramsvik, i krokarna av Hunnebostrand. Här tog vi in på en camping och det var bestämt att vi skulle stanna i två dygn. Det var också här vi mötte upp Per-Erik och Ann-Louise. Ann-Louise som är precis lika nördig som mig vad gäller fotografering var lika inställd på att fota loss i 180 som jag var. Vi tog cyklarna ut mot klipporna och likt bergsgetterna skuttade vi runt bland klippor och hällar för att jaga våra fotomotiv. Det blev två vackra kvällar, den ena med knappt några moln alls på himlen, den andra med lite fina strimmor på skyn.

Innan vi sen åkte hem till Tyresö mellanlandade vi i Mariestad. Här plockade jag dock inte fram kameran. Nöjd med de dagar som jag fått på västkusten kände jag att det var skönt att strunta i komposition och slutartider och istället ägna mig åt att vara lite social. Sammanfattningsvis kan man säga att vår semester slutade som den börjat - med sol och högsommartemperaturer. Jag kan också konstatera att inte en droppe regn har fallit på hela den här tiden vi varit ute med husbilen.
Vädergudarna log mot oss den här gången också...

Är man på västkusten är ett besök i Smögen ett måste! Och trots att vi varit här ett antal gånger förr är detta lilla samhälle med sin vackra vyer något vi inte vill missa. Var man sugen på shopping så var vi en dag för tidigt, det mesta skulle öppna imorgon. Men fiskaffären var öppen, och det var himla mysigt att gå på smögenbryggan utan att behöva trängas med 100 andra. Så nä... vi saknade inte shoppingmöjligheterna särskilt nämnvärt. På kvällen gav jag mig av på min nya fina cykel och utforskade Smögen mer ingående än någonsin förr. Jag hamnade tillslut ute på klipporna vid Smögens Havsbad, och det blev en himla fin kväll med en fantastisk solnedgång. Kameran fick jobba på, och för en gångs skull blev jag också nöjd med resultatet.

Så har också jag kommit till den här dagen när man på nåt sätt trillar över på andra sidan om sträcket. Och jag måste ju säga att fylla 50 var verkligen inte annorlunda än någon annan födelsedag. Det är bara en siffra, och speglar på inget sätt hur gammal man är i sinnet. Visst har håret blivit gråare, och visst säger kroppen ifrån när man kravlar runt på marken, men det finns värre saker.

Födelsedagen firades på Orust vid hamnen Henån, där båtägare samsades om platsen med oss husbilsägare. Jag är inte mycket för uppvaktning och har heller inget behov av att få presenter, men min kära make Stefan överraskade mig rejält när han plockade ner en splitterny cykel från cykelstället. Det fina med denna cykel var att den gick på el. Ju mer jag funderade på det desto mer förstod jag vilken praktisk tingest detta var, och när jag hoppade upp på den och jonnade iväg var jag lyrisk. Tack Stefan!!

Inte många bilder från Orust, jag hade några på min mobil, men denna gick sönder och lämnades in för lagning innan jag hunnit föra över bilderna till datorn.

Vi hade förflyttat oss till Skärmhamn på Tjörn där vi låg över natten. Vi var ganska långt från havet men hade ett berg intill oss som vi klättrade upp på, den utsikten gick minsann inte av för hackor. Jag hittade dessutom ett fruktträd i blom som jag dök in i med kameran i högsta hugg. Solen sken från en klarblå himmel och det var riktigt varmt och skönt.

Nästa anhalt var Hönö. Detta vackra lilla samhälle med sin fina ställplats vid Klåva hamn bjöd på härligt väder och maffiga vyer. Tyvärr kunde vi inte se solen gå ner i havet, men Hönös fyr i vackert kvällsljus kunde jag föreviga. Och så kunde man se Vinga Fyr i horisonten, bara en sån sak.

Nästa dag åkte vi vidare mot Västkusten, och vi hann väl knappt komma över halva landet innan molnen hopade sig och gradantalet sjönk drastiskt från 24 till 14. Hönö ställplats var fullt så vi valde att åka till Lerkil. Att stå med bilen precis framför havet är en härlig känsla, och även om Lerkil inte bjöd på så mycket mer än fin vy så räckte det mer än väl.

Av enkla anledningar bestämde Stefan och jag oss för att ta en semestervecka i samband med Kristi Flygarhelgen. Vi tänkte oss en vecka på Västkusten och for iväg redan på fredagen efter jobbet. Det var ju den här fredagen när sommaren kom till Stockholm med sin strålande sol och 28 grader. Vi tuffade ner till Norsholm som ligger invid Göta Kanal och stannade där för natten. Dessa bilder är tagna med min mobilkamera, imponerande vad den klarar av egentligen.

Det gångna helgen gjorde vi ett kärt återbesök till Nävekvarn. Vädret var fint, men ack vad det blåste kallt från havet. På fredagskvällen fick jag mig dock en fin överraskning... månen visade sig i sin fulla prakt och lyste så fint över hamnen. Jag hade tänkt gå upp i gryningen, soluppgången ligger helt rätt här, men jag blev kvar i varma sängen istället. Det lockade inte att gå ut i blåst och 2 plusgrader, så det blev inte många fler bilder än de jag tog på kvällen.

Gulsippan är inte lika ofta förekommande som vitsippan, jag blev riktigt glad när jag fann dessa. :-)